Godmorgon!

Eller inte! Jag är så trött. Maja vaknade samtidigt som Karn så vi har varit uppe ett tag. Jag vet, jag är kass men just idag är jag trött. Tror jag fick för bra sömn inatt! Man vänjer sig med att sova kasst när man har småbarn så när man väl får en bra godnatts sömn så kan inte kroppen hantera det. Eller hjärnan kanske det handlar om! Fysiskt mår jag bra, det är hjärnan som inte riktigt vill! Fast det problemet har jag kanske alltid :P
Idag blir det myspys hemma med Maja för vi ska vara hos Jojo vid två. Hon ska hjälpa mig att göra lite fler slingor! Så jag har Maja hemma hela dagen idag, vi ska till triangeln nu innan och köpa färg, jag ska även kolla på bikini! Jag har inte köpt bikini på säkert fem år. Jag har hittat skitsnygga byxor på stadium, adidas-skjorts. Sen vill jag ha en bandeau-bh. Får se vad jag hittar!

Maja är inte på bra humör idag. Hon är en riktig surfis, skäller på mig, skriker och gormar och gråter om vartannat. Trotsåldern är ett faktum och jag ogillar det skarpt. Tycker så synd om henne för hon verkar inte alls förstå vad som händer, eller varför känslorna uppstår. Hon blir lika frustrerad varje gång och vänder sig mot oss för hjälp, samtidigt som hon inte alls vill ha med oss att göra. Slår bort oss ena sekunden för att nästa öppna upp sina armar. Det är precis som det bor två personer inom henne. Den gamla Maja som vi känner och nu en ny Maja som vi inte känner så bra men som behöver få komma fram. Men kombinationen mellan dem två är inte riktigt synkroniserat ännu. Jag har börjat sätta gränser för hur mycket hennes trots får ta plats. Jag vet att Maja behöver gränser och jag märker att hon själv behöver den tiden hon får på time-out. Hon behöver begränsa sina känslor. När det går överstyr och hon blir galen så är det det enda som fungerat. Och att tala med henne om vad som händer i hennes kropp! Det som är svårt är att du måste vara konsekvent, inte det roligaste när utbrottet inträffar på Ica!

Att vara förälder kväver oerhört mycket av dig, framförallt tålamod. Det har jag fått med tiden! Vi har haft turen att fått världens snällaste tös som knappt har skapat några problem alls fram till hennes trots. Nu är vi inte lika förberedda på detta och då har det varit svårare. Hon har liksom gjort en helomvändning! För varje dag som går växer jag mig tryggare i min roll som mamma och blir mer och mer säker på att detta kommer gå galant! Så länge man tar en dag i taget men behåller "the big picture" bilden av vad man vill åstadkomma!
Ojojoj, vad som skulle bli en litet godmorgon inlägg blev något helt annat! Nåja, hoppas ni orkar läsa!

Kram på er!