tisdag 22 december 2009

Sitter här och bölar!

Såg typ bara 2 minuter av barnmorskorna Norge men det räckte för att släppa fri mina krokodiltårar. Tänkte tillbaka på när Maja föddes och hur underbar den känslan var när hon kommer upp på brösten. När hon öppnade sina stora ögon mot mig och bara fanns där. När hon sedan började leta efter bröstet. Den instinkten är så otrolig. Jag kan inte förstå att hon bara visste vad hon skulle göra. Hur visste hon? Häftigt är det iallafall.

Nu, åtta månader senare är hon fortfarande min lilla Majabebis. Mammas lilla ängel när hon somnar i ens famn.
Förstår inte hur jag kunnat leva i 24 år utan dig min underbaring?


Älskar dig.

5 kommentarer:

  1. Mormor älskar också dej. Jag var med, minns känslan. Får tårat i ögonen när jag yänker på det underbara ögonblicket. puss på er.

    SvaraRadera
  2. Kan inte stava riktigt.

    SvaraRadera
  3. Maja sötnosen! Jag glömmer aldrig när Karn kom upp till oss på kvällen efter att ha varit med er hela morgonen, dagen och halva kvällen! Jag blev alldeles tårögd över att se och höra kort om er all tre! :)

    SvaraRadera
  4. Visst, alla minns det olika. Jag hade gett allt för att få höra Majas tankar! HEHE! En sån resa hon gjort, ja vi alla gjort!

    SvaraRadera
  5. "Krokodiltårar" känns väldigt fel i det sammanhanget. Inget illa ment, bara en liten parentes.

    SvaraRadera