Karn är här för han ska ha Maja imorgon bitti, så det blev soffan för hans del. Vi snackade en hel del ikväll och jag sa hur svårt det är för mig att gå vidare och ge upp honom. Det känns för mig att om jag går vidare så ger jag upp och då är det ingen som är kvar och slåss för oss. Men så måste det bli, det vet jag. Jag måste gå vidare, sluta vara förälskad i honom, sluta vilja krama honom och kyssa honom, sluta vilja ha honom. Jag måste inse att det är slut, att jag aldrig kommer få honom. Jag vet vad jag måste och bör göra men hjärtat mitt talar sitt egna språk. Men nu ska jag aktivt släppa honom.
Jag visar känslor - ja men jag kallar mig ändå stark. Jag har inga problem med att vara öppet känslosam. Det är mitt sätt att hantera saker. Jag tror inte det är så lätt att bli lämnad och sen förväntas fortsätta med sin vardag. Jag gör det, vissa moment kämpar jag extra med. Men jag skrattar varje dag. Jag är glad, ser framåt på mitt och Majas liv tillsammans med glädje. Jag gråter inte varje dag längre. Jag vet att jag kan själv, jag har dock aldrig varit själv så jag behöver lite tid att få ordning på det bara.
Du stålsätter dig själv, låter du dig själv verkligen känna allt? Jag tycker du lägger mycket på dina axlar Karn, låt dig själv sörja, eller känna efter. Det är en massa måsten hela tiden och denna tiden får du aldrig igen så låt verkligen denna tiden få göra dig till emotionell mottagare.
Härmed slutar jag sträva efter ett liv tillsammans med dig.
Härmed tar jag kontroll över mitt hjärta och börjar bestämma.
Härmed gör jag slut med dig.
Så snälla ge mig den chansen. Håll dig undan, just nu kan jag inte vara din vän, just nu kan jag endast vara Majas mamma för dig. Jag sörjer min älskare som också är min bästa vän. Jag vet att du behöver din bästa vän men just nu får du gå till nån annan.
Karn, jag älskar dig.
Hej hej
SvaraRaderaUsch. Gör ont i en att läsa vad du går igenom. Jag har aldrig blivit lämnad,och jag tror seriöst inte jag hade kunnat vara stark. Det finns inga rätt eller fel på hur man eller hur länge man ska sörja. Det är en enorm förlust. Man förlorar ju sin andra halva. Jag hoppas att allt blir bättre för dig. Vare sig utan Karn eller om ni försöker igen. Det sägs att man klarar allt. =)
Ett tips: Har ni provat familjerådgivning. Det är att rekommendera. Men då måste ju båda vilja.
/ Åse
Jag förstår precis vad du går igeonom Maria. Under Rolles och mina år tillsammans har vi också brutit upp litegrann ett par gånger. Och jag kan känna den smärta som jag upplevde precis när jag vill, därför förstår jag precis hur du känner Maria.
SvaraRaderaJag har sagt till er att man endast kan vara vänner om man gemensamt känner att man lever ihopa endast som just vänner och går skilda vägar på grund av att båda vill det. Men om den ene vill att man går isär och den andre vill kämpa då kan det aldrig bli vänskap. Jag tror att den som lämnar vill att man skall vara vänner för då känns det lättare att lämna och jag tror att den som blir lämnad säger att visst skall vi vara vänner för att man har en förhoppning om att det skall ordna upp sig igen.
Nu har du förstått att så inte är fallet och då känner du att du inte klarar av att vara Karns vän, vilket är helt förståligt.
Det är bra att du sätter ner foten och markerar att du faktiskt inte mår bra av att ha det såhär för då kan du äntligen gå vidare, acceptera att det är som det är för att sen gå vidare med ditt liv utan Karn. naturligtvis kommer ni alltid att vara knutna till varandra genom Maja och som hennes föräldrar måste ni kunna prata om saker som rör henne men thats it.
Jag beundrar dig för din ärlighet Maria, att du kan sätta ord på dina känslor. Sådant är få förunnat. Idag är det bara du som får den där extrastora kramen Maria. Ann
Känslosamt skrivet Maria! Som Ann skrev, helt fanatstiskt att du kan sätta ord på dina känslor! Jag beundrar dig för din ärlighet och din starkhet. All lycka till dig o till ditt nya liv. Du kommer att fixa det här! Styrkekramar Sandra
SvaraRaderaOj, så fint Maria! Ryser i hela kroppen. Hade ingen aning om att ni gjort slut...Be strong! Kram Maria Pia
SvaraRadera