tisdag 30 augusti 2011

Tomma lådor som ekar av oskiljaktiga år, en tom vägg i mitt sovrum, dammtussar på golvet och ett stort vakuum till tomrum. Det är vad som finns kvar. Resten har du tagit och gått din väg. Vårt underverk ligger och sover i min säng och jag tvingas onekligen till att endast vara glad. Ödmjuk för vad du gav mig. Om jag aldrig mer få ha dig är jag dig alltid tacksam för vår dotter. Du har gett mig mer än vad många andra får och du ska ha tack. Jag är bara ledsen att jag inte kunnat ge dig det du velat ha.

3 kommentarer:

  1. gumman lilla! de handlar inte om vad du inte kunnat ge! klandra inte dej själv!
    jag vet att de är hårt, men de kommer ljusare tider & allt blir enklare med dit! men låt dej sörja & va ledsen! <3 de är viktigt!
    du är en fighter! jag tror på dej!

    SvaraRadera
  2. Svårt att se det så just nu iallafall. Kanske med tiden att man får ett annat perspektiv. Detta är ett stort misslyckande för mig.

    SvaraRadera