Ett brev

Jag minns hur det kändes som fjärilar i magen när jag såg dig när vi var tillsammans i början! Efter ett tag blev den känslan till en bra botten där jag kunde bygga en massa annat fantastiskt på. En bra grund. Med tiden så kom vi att bli en person, vi delade på nästan allt och det kändes som att vi skulle leva för evigt tillsammans! Men vardagen hittade till oss och brist på bättre vetande så lämnade jag min liv kärlek i tron om att bli lyckligare någon annanstans. Ack så fel jag hade och tur att du ville ha mig tillbaka! Här lärde jag mig den viktigare lärdomen. Att man ska fokusera på det positiva i livet. Känner du dig trygg tillsammans med din andra hälft så klarar ni allt. Kärleken för dig min underbara växte och jag har aldrig sedan dess tvekat en sekund på oss! Vi skapade ett livslångt band tillsammans när vi blev föräldrar och det kommer alltid att leva kvar. Kanske är det här det går isär. Vi är bra på vår relation på tu man hand men har problem att få den att fungera i en treenighet. Detta är många själars dilemma och jag vet att det är det du känner. Du känner att jag har styrt och ställt, varit dominerande och ej låtit dig ta ansvar för ditt eget agerande. Det ligger på mig men till mitt försvar så gjorde jag det för att jag älskar dig och vill få dig engagerad och inget annat! Vem som helst hade gjort som jag. Min kärlek för dig är så stor. Du säger att gnistan är borta, för mig så kommer den och går. Man kan inte förändra andra utan bara sig själv som Ann sa och jag har sen du berättade din agenda för mig börjat rannsaka mig själv. Jag har många planer på hur jag skulle vilja få göra för att förbättra för oss. För är det något jag lärt mig från bröllopets fina tal så är det att kärlek kräver arbete och engagemang och det har vi inte låtit vattna vårt förhållande med. Till en början måste de aktivt planeras in och man måste hela tiden rå om det. Precis som din garderobsblomma! Sen anser jag att du är en klok person som gör bra beslut, det tycker jag alltid du gjort.



Vorakarn Yindee, bortsett från att du är min dotters pappa så är du fortfarande mannen i mitt liv, min livs kärlek, den enda mannen jag någonsin kommer älska! Du gör mig hel, det har jag alltid sagt och just ju är jag om ens halv.



Din för alltid

/Maria