En dag i taget

Varit med Maja på återbesök idag. När vi kom dit tog de oss till barnavdelningen. De tog Majas temp och vägde henne. Hon hade feber! 38,6 grader. Så chockade vi blev. Vi fick komma in och prata med en jättetrevlig barnläkare. Hon pratade lättförståeligt med mig på engelska och med Karn på thai. Hon var super. Hon tyckte eftersom Maja har feber och det var 5:te dagen med diarré så skulle Maja få antibiotika och febernedsättande. Det har hon fått två gånger idag redan. Hon ska få paracetamol runt niotiden ikväll igen.
När vi kom hem steg hennes feber till 39,5. Eftersom Maja aldrig varit sjuk hemma, hon har aldrig haft feber så hög så är man ju lite extra orolig. Karn är jätteskärrad. Jag försöker intala honom att så länge hon är glad och äter och dricker så är det ok. Hon var lite kinkig innan när hennes temp gick upp men en våt handduk och mammas famn fixade det! Nu sover hon, troligtvis för natten eftersom klockan är 19,07 här. Hon äter välling morgon och kväll, ibland även till lunch. Vi försöker få i hennes ris och kyckling men hon äter inte tillräckligt av det så vi får buffra med välling. Hon har inte bajsat sen 9 imorse vilket är ett bra tecken. Karn är superduktig med henne, han är så varsam mot henne. Pussar henne och man ser verkligen kärleken. Det är verkligen sjukt hur man reagerar när sitt barn blir sjukt. Första gången man får uppleva det. Man går in i ett sådant försvarsläge. Helt sjukt!

Tror jag skriver av mig här för jag vill ha denna tiden dokumenterad. Låter kanske konstigt men det känns bra för mig.

Nu kom Karn med mat. Får bli take out nu när älsklingen är sjuk. Men mat med min andra älskling på ett hotellrum i Thailand kan bara bli bra! Vi har värme, vi har thaimat, vi har varandra!