onsdag 18 augusti 2010

Du var 1 år, 4 månader och 5 dagar

När du började på dagis. Min stora flicka, du gör mamma så stolt. Du är så social och sprang direkt in och började leka med de andra barnen. Du tar lagom stor plats och håller på att lära dig att dela med dig. Än så länge går det inte jättebra! Men det ska vi lära dig, du ska få se!

Idag var den tredje dagen och dags att lämna dig själv en stund, detta gick bra och du grät bara en liten stund. Imorgon ska jag lämna dig en längre stund. Jag hoppas det går lika smidigt! Samtidigt som mamma tycker det är jobbigt att lämna bort dig förstår hon hur viktigt det är för dig, jag ser hur glad du är där och hur nyttigt det är för dig, för oss. Vi har varit oskiljaktiga sedan du föddes och det är förståeligt att det är känslosamt.

Det är en ny era vi går in i nu, mammas gamla liv ska nu pareras med hennes nya liv som består av dig. Detta är stort för mig och jag tar för mig av det med både glädje och sorg. Det ska bli roligt att börja i skolan igen men samtidigt är känslan bittersöt. Livet som mammaledig har skänkt mig mycket glädje och jag har utvecklats som person, mina vyer är vidgade och jag är redo för mer. Mer som jag nu ska ut på jakt efter. Tack Maja för du gett mig den insikten, den känslan att jag kan mer, jag vill mer. Lite jävlarenamma-hut! Allt är för dig och din pappa.

Maja, jag älskar dig.
Puss och kram/Mamma

1 kommentar:

  1. Så gulligt skrivit. Lycka till med ert nya liv. Kram till er alla från Ann

    SvaraRadera