Stadsbo som flyttat till hus på landet, fru och trebarnsmamma. Bloggade mellan 2009-2013 om allt mellan himmel och jord. Nu tillbaka i ny tappning. Livet som varannanveckamorsa åt två godingar och på heltid har jag min lilla nykomling Milli. Gift med Elvedin, världens finaste och underbara man. Jag är snart 32, dålig attityd, mycket åsikter, ofta feministiska och kontroversiella. Säkert skitjobbigt att leva med.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Låter trist med sjukdomar. Och sura kärringar. kommer i håg när jag jobbade på Prisa på Kronprinsen i slutet på sjuttiotalet. och där var pensionärerna också riktiga surkärringar.Undrar om det hör i hopa med vilken samhällsklass man tillhör. prova att ge kan ipren eller liknande. paracetamolpreparat biter inte på mig i heller. Krya på er. Kram Ann
SvaraRaderaSura kärringar kan jag ta men sjukdom är inte lika roligt. Hade bytt halsonten mot 10 surkärringar vilken dag som helst!
SvaraRadera